Med tiden blir det allt krångligare att leva med komjölksproteinallergi. Risken för att barnet av misstag ska utsättas för komjölksprotein ökar när barnet blir äldre och kommer i kontakt med fler miljöer och situationer. Allergier kan påverka livskvaliteten och störa familjens aktiviteter.¹

Hos spädbarn under 6 månaders ålder,  är komjölksproteinallergi relativt lätt att hantera när diagnosen väl har ställts och symtomen i stort sett är under kontroll. Det beror på att barnet ännu inte påbörjat att äta så mycket annan mat och fast föda. Dessutom är föräldrarna i princip alltid närvarande vid matningen, som oftast äger rum i hemmet.

Hos spädbarn som börjat äta vanlig mat, blir komjölksproteinallergi lite mer svårhanterlig. Barnet utsätts för nya sorters mat och måste undvika allt som innehåller komjölk. I takt med att barn växer och börjar umgås mer med andra utsätts de för allt fler olika miljöer. Far- och morföräldrar, dagispersonal och vänner kan vara delaktiga i barnens kosthållning och kanske inte förstår allergin lika bra som föräldrarna.

För småbarn, kan det även känslomässigt bli en börd att ha komjölksproteinallergi. Vid omkring två års ålder blir barn mer självmedvetna och kan börja skämmas över sin allergi.² På födelsedagskalas och i andra sociala sammanhang vill de kunna äta samma saker som alla andra. Det finns då också en ökad risk för att de får i sig mejeriprodukter.

Om barn kan utveckla tolerans tidigt behöver barnen själva och deras familjer inte längre leva med komjölksproteinallergin. Då kan barnen äta samma måltider som familjen och delta fullt ut i sociala aktiviteter utan att oroa sig för maten.